Bitcoins White Paper – Sammanfattning

Bitcoins White Paper – Sammanfattning

Bitcoins white paper är inte det lättaste att läsa eftersom det innehåller många komplexa termer och ord. Men efterhand som ni lär er mer och mer, så kommer ni också förstå mer och mer . Jag har därför försökt sammanfatta det på svenska på ett förenklat vis. Ni får gärna skriva till något om ni tycker det kan förtydligas. Tryck här för att komma till det riktiga som är på engelska. Trevlig läsning.

Sammanfattning för normala människor utan en bred teknisk kunskap:
En gång i tiden fanns det en organisation, man eller en grupp människor vid namn Satoshi Nakamoto (ingen vet vem det är) som skapade en detaljerad beskrivning av ett projekt – Bitcoin: Ett person – till – person betalsystem. Han släppte dokumentet för att introducera ett nytt sätt att genomföra transaktioner utan en reglerande tredje part. Kort och gott att vi skulle skicka pengar över internet utan att förlita oss på att någon validerar det. Det var utgångspunkten i varför Bitcoin skapades.
Det ursprungliga dokumentet är uppdelat i 12 delar. Delarna kommer förklaras i tur och ordning på ett enkelt och förklarande sätt utan knepiga termer.

Bitcoins White Paper – Sammanfattning Bitcoins White Paper – Sammanfattning Bitcoins White Paper – Sammanfattning Bitcoins White Paper – Sammanfattning

1. Introduktion
Vi är alla vana vid att transaktioner sker med att en central myndighet är involverad. Men varför egentligen? Med en mellanhand blir transaktionerna dyrare, de är opraktiska och kräver att du skickar en stor del av din privata information till en pålitlig tredje part. Tänk om vi skulle kunna skapa ett sätt att genomföra transaktioner utan en mellanhand, ett person till person system som kan vara säkert för såväl köpare som säljare. Förlitat på ett kryptografiskt system. *
*Ett kryptografiskt system baseras på koder och siffror som förvarar information på ett säkert sätt. Kommer du ihåg när du var barn och du hade ett språk som bara du och dina kompisar kunde förstå? Något liknande fast i en dator.

Bitcoins White Paper – Sammanfattning Bitcoins White Paper – Sammanfattning Bitcoins White Paper – Sammanfattning

2. Transaktioner
Bitcoin är en kedja av digitala bevis, alla som äger en Bitcoin har ett bevis på att de verkligen äger den. Ett potentiellt problem, känt som ”dubbel-spendering” introduceras: Vad händer om jag äger ett mynt och det finns en möjlighet att jag redan använt det? Vem kommer kontrollera det? För att kontrollera det behöver vi få veta om transaktionen redan är genomförd vilket betyder att vi måste kunna se och offentliggöra ALLA transaktioner som sker. Därmed är alla transaktioner offentliga så att alla kan enas om vilka transaktioner som genomförts. Lösningen på det problemet presenteras och förklaras i följande delar:

 

3. Tids – stämplad server Tidsstämpel:
En sekvens av kodad information som identifierar när olika event inträffar, på dag och tidpunkt.
Alla servrarna som dokumenterar transaktionerna på Bitcoins blockkedja sätter etiketter på varje block av transaktioner. Låt oss anta att det är en fysisk dokumentation: ett papper med datum och tidpunkt när du använde dina Bitcoins, servrarna kontrollerarar och kommer överens om du använt dina mynt eller ej.
Den tanken leder oss in på nästa sektion i Bitcoins White paper.

 

4. ”Proof-of-concept” – Bevis på att det fungerar.
För att verifiera transaktionerna och för att uppnå konsensus, måste servrarna (miners) löst ett pussel, exempelvis hitta ett nummer som börjar med ett visst antal nollor. Alla gruvarbetare (miners) försöker hitta lösningen samtidigt vilket kan innebära miljontals försök. Minern som hittar lösningen först lägger till ett block i blockkedjan och blir belönad med delar av en Bitcoin.

 

5. Nätverket Hur fungerar nätverket?
Alla transaktioner sänds ut till alla ”noderna” (en dator som tar emot transaktionernas information), som samlar ihop transaktionerna i ett block och genomför ”proof of work” proceduren för varje block. När noden bevisat att den genomfört arbetet, berättar den för alla andra noderna om det och de accepterar förslaget om inte alla transaktioner redan är genomförda. När det är klart tar de sig an nästa block av transaktioner.

 

6. Incitament
Den första transaktionen i blocket påbörjar ett nytt mynt (coin), som ägs av den som skapade blocket. Det betyder att noderna (datorerna) som stöttar nätverket blir belönade med en mängd mynt beroende på hur många block de skapat. Delar av transaktionsavgifterna går även till miners. I Nakamotos white paper står det att incitamenten gör att noderna är ärliga. Vad ärliga betyder är att systemet gynnar de noderna som följer reglerna, genom att noderna får mer ut av att följa reglerna än att stjäla andras betalningar = Vinna – vinna situation.

 

7. Återskapa diskutrymme
För att förstå helheten, informationen från varje transaktion som är en del av ett block, komprimeras för att den ska ta så lite plats som möjligt i systemets minne.

 

8. Simplifierad betalningsverifikation
För att en betalning ska godkännas, kan noderna fråga varandra i nätverket om transaktionen, och om majoriteten är överens (51% av noderna), kan transaktionen godkännas.

 

9. Combinera och dela värde
För att värde ska kunna splittras och kombineras måste transaktionerna innehålla många olika inputs och outputs – Bitcoin white paper.
Förklarar till stor del sig själv, vi kan dela upp värdet av en Bitcoin och kombinera värdena från olika Bitcoin för att handla med de. Precis som med våra vanliga vanliga valutor. Du kan till exempel betala någon 50 kronor och ge den personen både mynt och sedlar.

 

10. Integritet
Transaktionerna är, som vi nu lärt oss, offentliga men köparna och säljarnas identiteter sköts vid sidan av transaktionen. Användarna kan själva välja sin grad av anonymitet beroende på hur många offentliga nycklar (adresser) som används vid transaktioner.

 

11.Beräkning
I den här delen kan du läsa om olika algoritmer relaterade till hur troligt det är att en opålitlig nod kan skapa ett block för att lura systemet för att få pengar som inte tillhör hen (inte speciellt troligt då systemet bygger på konsensus).

Inga kommentarer

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.