Internetvaluta för dummies del 2

Internetvaluta för dummies del 2 – Blockkedja

Del 2 i vår Internetvalutaskola handlar om grunden för alla Internetvalutor – blockkedjan.


Vad är en blockkedja?

Blockkedjan är i grund och botten en databas. Men till skillnad från traditionella databaser är den decentraliserad (inget företag eller central organisation som styr/äger). Den existerar på tusentals eller miljontals datorer/servrar samtidigt. En annan skillnad är att den tar hänsyn till det förflutna och att detta förflutna är offentligt. Allt som någonsin skett i databasen sparas permanent och vem som helst kan när som helst nysta i den röda tråden hela vägen tillbaka till databasens big bang.

Varje block i en blockkedja innehåller en begränsad mängd uppgifter – som exempelvis transaktioner eller en värdeöverföring av något slag – vilka har sparats under ett givet tidsintervall. För att blocket ska anses färdigbyggt måste ett beräkningsintensivt matematiskt problem lösas (en algoritm). Detta matematiska problem utgår från information i det föregående blocket, samt ett slumpmässigt tal. Svaren räknas ut av så kallade ”miners”.

En blockkedja är en sorts digital bokföringsliggare som är konstant online och tillgänglig för alla ”miners” som verifierar äktheten.


Vad är en ”minare”?

Man kan tänka på en miner som en dator eller processor. Vem som helst får upplåta processorkraft (datorkraft) till mining. Den miner som först löser det matematiska problemet erhåller i regel en belöning. Det mest kända exemplet är betalning i form av bitcoin-mynt. Därpå måste konsensus uppnås av övriga datorer i nätverket, enligt en uppsättning fördefinierade regler.

En ”minare” är en dator/server som verifierar att informationen på blockkedjan är korrekt och inte har blivit manipulerad. Som tack för att du upplåter din dator/server till ”mining” får du en belöning (t ex x antal Bitcoin).


Kan manipulera en blockkedja?

Den som försöker manipulera information i ett block måste således återskapa alla block som kommit därefter. För att lyckas med det krävs beräkningskraft som vida överstiger beräkningskraften i nätverket i övrigt.

– Med bitcoin och andra blockkedjor som bygger på proof-of-work som konsensusmekanism så är det registrerade händelseförloppet av transaktioner i blockkedjan säkert mot manipulation av transaktioner som skett i tidigare block så länge inte en samarbetande grupp illvilliga aktörer kontrollerar mer än 50 procent av beräkningskraften i nätverket.

– Det gör det mycket dyrt och i princip omöjligt att tjäna några pengar på att attackera nätverket.

Svaret är nej. Du måste få kontroll över miljontals datorer samtidigt och ändra informationen samtidigt. Det är i princip omöjligt.


Är informationen offentlig?

Att nätverket är transparent medger insyn som tidigare varit omöjlig. Att varje transaktion går att spåra av vem som helst gör att blockkedjan ibland kallas decentraliserad och distribuerad liggare.

Att varje försök till manipulation av nätverket omedelbart syns gör det mycket svårt att ändra på information i tidigare block. Proof-of-work-metoden gör block‑ kedjan så säker att man kan överföra pengar, juridiskt bindande dokument, varor eller tjänster utan att en tredje part behöver stå som garant.

– Blockkedjan tillåter aktörer som inte känner varandra, men som har gemensamma intressen, att skapa permanenta och oföränderliga register över utbyten utan att förlita sig på en central auktoritet, säger Catherine Mulligan.

Hon tar exemplet med svenska sedlar. Vi litar på att de har ett särskilt värde eftersom det står Riksbanken på dem. Blockkedjan ger människan möjlighet att lita på sedlarnas värde utan att det står Riksbanken på dem.

– Det sker genom att jag i stället för att inte lita på någon enskild individ, litar på alla individer samtidigt. Det är ett motstridigt sätt att tänka på tillit: ”Jag ska dela mina finansiella transaktioner med er alla så att vem som helst kan se att transaktionen validerats på ett korrekt sätt.”

All information är offentlig i liggaren som är online och verifieras av ”minare”.

tagen och citerad från Ny Teknik.

Inga kommentarer

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.